Hur länge orkar jag?

Stress. Det skulle bli dagens rubrik. Men så kikar jag in på Piffs blogg och upptäcker att hon uppenbarligen haft samma tanke. Det är underligt, för idag tror jag att vi mår ungefär likadant.

När jag bodde hemma i Sollefteå, var mitt liv ganska lugnt och stillsamt. Visst upplevde jag oftast tanke-kaos, men allt runt omkring mig var åtminstone harmoniskt. Sedan jag flyttade till Uppsala i maj har det mesta förändras. Allt ska göras, tiden rusar iväg och den omgivning som tidigare var harmonisk är nu bara hektisk. Hur gärna jag än önskar, så hinner jag inte göra allt som jag behöver. Jag jobbar absolut hela tiden (Fråga mig inte varför. Jag vet inte. Jag är kanske beroende av det). När jag väl arbetat färdigt för dagen, så följer en enda lång stress-maraton innan jag till slut stupar i säng varje kväll.

Jag kan ta IDAG som ett exempel. Har jobbat extra. En kort dag för ovanlighetens skull.

Vaknar på riktigt kl 12:00, efter att ha tryckt på snooze ett antal gånger under två timmars tid. Kvällen innan har jag kännt mig stressad för att jag inte hinner sova tillräckligt mycket, och nu känner jag mig helt plötsligt stressad över att jag sovit för mycket! Skyndar in i duschen med ångest över att halva dagen har gått. Sliter fram kläder och rusar ut, samtidigt som jag räknar ut att jag (om jag är snabb) hinner ringa tre telefonsamtal medan jag åker buss från Heidenstam till city. Kommer in till stan och ska shoppa några saker, eftersom jag aldrig hinner annars. Men eftersom jag är så stressad så tycker jag att allt, PRECIS allt är jättefult och hittar absolut ingenting som jag vill ha. Medan jag står i en provhytt ringer min mor och säger att hon tycker det är lite tråkigt att vi aldrig hinner prata ordentligt och att jag aldrig verkar hinna ringa till henne. Jag håller med. Men jag har inte tid. Köper två tröjor och springer till jobbet eftersom jag är sen till fikan med S. Gör mitt jobb och skyndar sedan hem för att laga till mat, samtidigt som jag diskar och talar i telefonen samtidigt. Nu är klockan 22:18 och det är bara att stressa i säng eftersom jag ska upp igen kl 06:00. Är uppjagad till max, men försöker slappna av framför datorn en stund.

Det värsta är att morgondagen inte kommer att bli mycket lugnare. Jobbar 7-16, ska försöka ordna en fika med H mellan 16 och 18 och sedan återvända till jobbet för kurs fram till 21.

Och som pricken över i kläcker P idag kommentaren "Lena, jag tror verkligen att du har damp".

Precis vad jag behövde.

Hur länge kommer jag att orka hänga med i det här tempot? När faller jag ihop? Och vem kommer att orka fånga mig?

Totalt omotiverad.

En blogg-depression. Det är vad jag just nu går igenom. Och en djup sådan dessutom. Skrev en fantastiskt kreativ och omfattande post igår. Jag sprudlade av energi och nyskapande. När jag ett antal minuter senare ska publicera resultatet, så hänger sig datorn. PÅ RIKTIGT. Den dör. Totalt. Och allt jag producerat försvinner ut i tomma intet eller cyberspace eller vad fasen det nu är. Jag reagerade genom att skrika av ilska, dunka huvudet i dataskärmen och rusa ut ur rummet. Och nu är jag som sagt både blogg-deprimerad och helt omotiverad. Så mer än såhär tänker jag inte skriva just nu. Jag tänker istället lägga mig i sängen och vänta på att min fantasi någongång ska komma tillbaka...

Min barndomsvän Ullis har skapat magisk musik: www.myspace.com/ulrikaolund
Jag blir lite lyckligare.

Begravning, rymden och självinsikt.

Mycket har hänt sedan senast. Vissa saker mer viktiga än andra. Men so what? Jag prioriterar på mitt sätt.

1) Begravningen var väldigt vacker. De rosa rosorna (mormors favorit) och systers sång gjorde susen och dagen blev nästan allt som vi hade kunnat önskat. Det sorgligaste var kylan. Jag avskyr tanken på att mormor ska ligga ute och frysa. Men hon har ju iaf en filt. Den här veckan har hur som helst tagit musten ur mig, och det jag behöver just nu är SÖMN.

2) Idag har jag tillbringat kvällen hos S med en festlig måltid bestående av pizza och rött vin. Som vanligt har vi mycket att diskutera och skratta åt (oftast vrickade arbetskamrater, men idag gjorde vi en liten avstickare). Vi kom helt osökt in på temat rymden! Och herregud vilket dilemma!! För mig är alla frågor kring rymden och "ingentinget" väldigt viktiga. Jag vill ha svar, vill veta, vill fråga. Ger mig inte. Mitt mission är att ta reda på vad som finns bortom ingentinget! S å andra sidan, bryr sig inte! Och det SKÄR i mitt hjärta. Hur kan man inte vilja veta? Ska man bry sig eller gör man bäst i att låta bli? Det hela slutade med att vi skickade runt sms till halva vår umgängeskrets, för att ta reda på vad som var mest vanligt; att fundera kring rymden eller att inte göra det?! Jag tror att jag är i knapp ledning i nuläget. Thank God.

3) Jag har kommit till viss självinsikt. Jag är den jag är och kommer aldrig att bli någon annan. Jag kommer aldrig någonsin att kunna ta någon annans plats och det är heller inget att sträva efter. Ingen kommer att kunna ta min plats.
Så. Nu känns det lite bättre.

Ska krypa ner i sängen nu. Ser fram emot sovmorgon imorgon.
Kärlek.

In da Norrland.

Hemma i Sollefteå igen. Det var inte speciellt länge sedan jag var här sist, men jag är ändå glad att vara tillbaka. Jobbade till 18:15 igår och skyndade mig därefter till Arlanda för att lyfta med norrlandsplanet kl 20:20. Fick skjuts av mor och far från Sundsvall och tog en nattfika med dem när jag kom hem. Hade med mig flera delikatesser från charkdisken, vilket uppskattades. Somnade gott med pyjamas, tjock-sockar, duntäcke + två filtar över mig. Man fryser arslet av sig här uppe!

Steg upp strax före 10 imorse (duktigt Lena) och åt frukost. Därefter åkte jag och mamma till mormors lägenhet och gick igenom sak efter sak. Mycket sentimentalt, men riktigt harmoniskt också. Sedan har vi varit i byn och shoppat lite. (Piff: jag köpte en GUL topp! stolt?) Nu är jag hemma och väntar på maten. Får se vad jag hinner med sedan.

Imorgon är det begravning som gäller. Sys ska sjunga och det kommer nog att bli riktigt fint! Ska ha kjol har jag tänkt, dagen till ära. Därefter åker jag med sys tillbaka till S-vall. Planet till Uppsala går kl 19:55...

Nu kräver min mage mat!

Idag slog en bomb ner.

Och just nu känns det som att jag vill kräkas. Jag önskar att det aldrig hade hänt. Det hade inte kunnat ske vid en olägligare tidpunkt, en olägligare period i mitt liv. Nu är jag rädd att det ska förstöra allt som jag byggt upp. Att allt ska börja om. Den här bomben river upp sår som tagit så fruktansvärt lång tid på sig att läka.
Jag vill inte, vill inte, vill inte.
Försvinn.

Bittert värre.

Har som sagt jobbat extra i kassan idag. Ovanligt otrevliga kunder. Har fått känna på kommentarer som "Du har dålig stil", "Tycker du om ditt jobb, det märks inte" och "Du trakasserar mig". Ibland undrar man hur de orkar hålla på!? Jag sitter där, ler och är trevlig (trots att det är 734de gången jag säger "hejhej" bara idag). Jag gör dem en tjänst, försöker hjälpa men får ändå skit tillbaka. Försöker att inte ta åt mig, men känner att det hettar i ansiktet och anstränger mig för att behålla styrka och stadighet i rösten. Sånna stunder så undrar jag återigen vad fan det är jag håller på med!? En sak har jag tyvärr lärt mig sedan jag flyttade hit till Uppsala och det är att människor här i allmänhet är otrevligare än hemma i Sollefteå. Sorry, men det är sant. På jobbet uppe i norr fick jag handskas med max tre elaka kunder på 4 år. Här har jag redan fått ta emot så mycket skit att jag knappt rynkar på näsan längre när någon blir uppkäftig.

Nu måste jag sova. Ska snart tillbaka till jobbet för ett 7-18:15 pass imorgon. Bara att bita ihop, ha tålamod och le lite till..

Vin och BILAR

Sitter hos P nu och myser framför tvn. Har sett barnfilmen Bilar och ätit sushi. Underbart gott! Jobbar jämt och ständigt och sitter därför på helspänn här i soffan. Stressad och uppjagad med pirr i benen. Har druckit vin i förhoppning om att kunna slappna av lite. Känner mig ganska nöjd nu.

Borde nog inte dricka mer vin eftersom jag ska jobba min 11te dag i rad imorgon.

Min älskade vän Isabelle och hennes underbara son Liam. Jag längtar efter er. --->

Today.

Idag har faktiskt varit en ganska bra dag. Detta har hänt:

• Vaknade kl 07:15.
• Glömde låsa dörren och hade inte tid att vända om.
• Jobbade 08:00-17:00, min 9de dag av 13 i följd.
• Gjorde beställningar och uppläggningar och var faktiskt väldigt duktig. Blev stolt över mig själv när jag fick beröm av kunderna i fråga.
• Ca kl 14:25 dog min älskade katt Neil. Otroligt sorgligt. Men han fick 13 lyckliga år i livet. Nu måste mor och far skaffa en ny katt fort som attan. Annars skaffar jag en till dem. Ingen kommer dock att bli som Neilan.
• Kl 15:05 kom S in i charken och jobbade med mig. LYCKA!
• Stämplade ut 17:19 och cyklade hemåt.
• Pratat i telefonen och bloggat.

Och det här händer ikväll:

• Ska värma på en matlåda från frysen.
• Därefter duscha.
• Cykla in till stan för att möta Piff, Sandra och Linnea på jobbet.
• Vandra vidare för en drink.
• Hem (kanske runt tolv?)
• I säng för att orka med morgondagen på Lutis.

Ciao.

Blodpudding

I söndags köpte jag ett paket blodpudding. Eftersom jag så lätt blir sjuk, tycker alla nära och kära att jag ska börja äta mer näringrik mat. Men jag är ju vegetarian och då är det inte alltid så lätt. Därför skulle jag vara duktig och försöka med blodpuddingen som nu ligger i kylskåpet. Idag insåg jag att jag aldrig någonsin kommer att ta en tugga av den. Av en slump råkade jag snegla på innehållsförteckningen och därmed dog min blodpuddings-passion innan den ens hade hunnit börja.

Ingredienser:

Vatten

Rågmjöl

Vetemjöl

Nöttalg

Blodpulver av nöt och gris

Socker

Fett fläsk

Koksalt

Kryddor

Svålprotein

Potatisfiber

Konserveringsmedel

Fine, lite blodpulver klarar jag av. Men fläsk och talg? ALDRIG i livet. Sådan skit stoppar jag inte ens i mig mot betalning!!

Piff, vill du ärva min blodpudding?

Pest OCH kolera.

Har jobbat idag, som vanligt. Tyvärr kan jag inte påstå att det har varit någon bra dag. Var på hyffsat humör när jag tog mina första stapplande steg imorse. När jag väl kom till jobbet och satte igång med skink-skivning trängde helt plötsligt två tankar in i min morgontrötta hjärna som sylvassa pilar.
1) Vad fruktansvärt IQ-befriande det här jobbet är ibland.
2) Shit, vad jag är en tråkig människa.
Efter denna uppenbarelse har jag inte kunnat tänka på något annat. De här tankarna har istället växt till två stora, variga bölder som tolalt förpestat min dag.
Idag hatar jag jobbet. Jag hatar det för att vissa dagar så lär jag mig inte ett skit. Jag gör samma saker hela tiden och det är inte ett dugg stimulerande. Och jag hatar det pga den jäkla hierarki som råder där inne i charkbunkern. Alla har sin plats, sitt nr i rangordningen. Och min plats är sist, vilket idag också betyder sämst.
Sen har jag som sagt kommit fram till att jag är tråkig också. Jag orkar inte prata. Jag kan inte skratta åt saker och händelser som alla andra skrattar åt. Jag går runt i dvala och ler lite när det behövs, men egentligen har jag inte så mycket att tillföra. Det är en smått betungande insikt. Jag skäms över att jag är trist. Jag vill vara rolig. Och jag hoppas att inte mina vänner kommer att avslöja mig som tråkiga Lena.
Förhoppningsvis älskar jag jobbet imorgon. Och om jag har tur, kanske jag tom tycker att jag själv är lite roligare.

Fick ett tröstande sms av pappa idag. Det hjälpte lite. Tack.

My first list ever.

Ok mina vänner. Här kommer en lista. Och inte vilken lista som helst, utan min FÖRSTA lista. Den är lång, intim och hyffsat ärlig. Thank you S.

UTSEENDE
[ ] Jag är kortare än 160cm.
[x] Ibland tycker jag att jag är ful.
[x ] Jag blir lätt brun.
[x] Jag skulle vilja att mitt hår var av en annan färg
[x] Jag har vänner som aldrig har sett min naturliga hårfärg.
[ ] Jag har en tatuering.
[x] Jag är osäker över mitt utseende. (är inte alla det då och då?)
[ ] Jag har haft/har tandställning.
[x] Jag har glasögon/linser.
[x] Jag skulle gå på plastikoperation om det var ofarligt och gratis.
[x] En helt okänd person har sagt att jag är snygg.
[x] Jag har mer än två piercingar.
[x] Jag har piercingar på andra ställen än i öronen.
[x] Jag har fräknar. (några små)

FAMILJ
[x] Jag har svurit åt mina föräldrar.
[x] Jag har rymt hemifrån. (Jag har iaf försökt)
[ ] Jag har blivit utslängd hemifrån.
[x] Mina biologiska föräldrar är ihop.
[ ] Jag har ett syskon som är under ett år gammal.
[x] Jag vill ha barn nån dag.
[ ] Jag har barn.
[ ] Jag har mist ett barn.

SKOLA/JOBB
[ ] Jag studerar.
[x] Jag jobbar.
[ ] Jag har somnat i skolan/jobbet
[x] Jag har missat mer än en vecka av skolan.
[x] Jag har stulit någonting från min skola/arbetsplats. (lexikon och flera andra böcker + en staty. Sorry.)
[ ] Jag har fått sparken.

SKAMLIGHETER
[ ] Jag har sagt "lol" i en riktig diskussion.
[ ] Jag börjar ännu också gråta av Disney filmer.
[ ] Jag har pissat på mej av skratt.
[x] Jag har fört konstiga grisljud när jag skrattat.
[x] Jag har gråtit av skratt.
[ ] Jag har limmat fast min hand i något.
[x] Jag har skrattat tills någon form av dricka har kommit ut ur näsan. (väldigt obehagligt!)
[x] Mina byxor har gått sönder på en offentlig plats.

HÄLSA
[ ] Jag föddes med en sjukdom.
[x] Jag har fått stygn på ett öppet sår.
[ ] Jag har brutit ett ben.
[ ] Mina tonciller har tagits bort.
[x] Jag har suttit hos läkaren med en vän.
[ ] Mina visdomständer har tagits bort.
[ ] Jag har genomgått en allvarlig operation.
[x] Jag har haft vattkoppor.
[ ] Jag har haft/har astma.

RESANDE
[ ] Jag har kört mer än 300km på en dag.
[x] Jag har flugit.
[ ] Jag har varit i Ryssland.
[ ] Jag har varit i Kina.
[ ] Jag har varit på Golfen Center
[ ] Jag har varit i Japan.
[ ] Jag har varit i USA.
[x] Jag har varit i Afrika.
[x] Jag har varit i Asien.

EFARENHETER
[x] Jag har tappat bort mig i min hemstad.
[x] Jag har sett en fallande stjärna.
[x] Jag har önskat då jag sett en fallande stjärna.
[x] Jag har varit på en offentlig plats i min pyjamas.
[ ] Jag har tryckt på alla knappar i en hiss.
[x] Jag har sparkat en kille mellan benen.
[ ] Jag har varit i ett casino.
[ ] Jag har hoppat fallskärm från ett flygplan.
[ ] Jag har gått "skinny dipping".
[x] Jag har lekt sanning eller konsekvens.
[ ] Jag har druckit en hel liter mjölk på en timme. (alla som känner mig vet varför)
[x] Jag har krockat i en bil.
[x] Jag har skidat.
[x] Jag har medverkat i ett skådespel. (I skolan har väl alla gjort det nån gång...)
[x] Jag har träffat någon från internet i det verkliga livet.
[x] Jag har fångat en snöflinga på min tunga.
[x] Jag har sett norrskenet.
[x] Jag har suttit på ett tak på natten.
[x] Jag har aprillat någon.
[x] Jag har åkt taxi.
[x] Jag har ätit sushi.
[x] Jag har åkt snowboard.

FÖRHÅLLANDEN
[ ] Jag är singel
[ ] Jag är i ett förhållande.
[ ] Jag är förlovad.
[ ] Jag är gift.
[ ] Jag har varit på en blind date.
[ ] Jag har blivit dumpad oftare än jag själv har varit den som dumpar.
[x] Jag saknar någon just nu.
[x] Jag är rädd för att bli övergiven.
[x] Jag har varit otrogen i ett förhållande.
[ ] Jag har skiljt mig.
[x] Jag har varit kär i någon som inte var kär i mig.
[ ] Jag har sagt att jag älskade någon och ljugit.
[x] Jag har sagt att jag inte älskade någon och ljugit.
[x] Jag har sparat något från ett gammalt förhållande.

SEXUALITET
[ ] Jag har varit förtjust i en person av samma kön.
[ ] Jag har varit förtjust i en lärare.
[x] Jag har blivit kysst i regnet.
[x] Jag har kramat en till mig helt okänd person.
[x] Jag har kysst en till mig helt okänd person.

ÄRLIGHET
[x] Jag har gjort något som jag lovat någon annan att inte göra.
[x] Jag har gjort något som jag lovat mig själv att inte göra.
[x] Jag har smygit ut utan lov.
[x] Jag har ljugit om var jag är för mina föräldrar.
[x] Jag har en hemlighet som ingen vet.
[x] Jag har fuskat i ett spel.
[ ] Jag har struntat i ett prov.

DÅLIGA TIDER
[x] Jag har druckit alkohol.
[x] Jag dricker mig berusad mer än en gång i månaden. (Njae, på gränsen. Berusad är ett starkt ord!)
[ ] Jag kan inte svälja piller.
[ ] Jag har blivit diagnoserad med depression.
[ ] Jag tar mediciner mot depression.
[ ] Jag har anorexi och/eller bulimi.
[x] Jag har sovit en hel dag utan att ha behövt det.
[x] Jag har vaknat gråtande.
[x] Jag har somnat gråtande

DÖDEN
[x] Jag är rädd för att dö.
[x] Jag hatar begravningar.
[ ] Jag har sett någon dö.
[ ] Någon nära till mig har försökt begå självmord.
[ ] Någon nära till mig har begått självmord.

MATERIALISM
[ ] Jag äger mer än 5 rap CDs.
[x] Jag äger en iPod eller en mp3-spelare.
[ ] Jag har en ohälsosam relation med anime/manga
[ ] Jag äger många dyra designerväskor. (tre i alla fall)
[x] Jag äger något från H&M.
[ ] Jag samlar på serietidningar.
[x] Jag äger något från Benetton.
[ ] Jag äger något jag köpt på E-bay.
[x] Jag äger något från Diesel.

RANDOM
[x] Jag kan sjunga så att andra kan lyssna på det.
[ ] Jag har stulit en bricka från en snabbmatsrestaurang.
[ ] Jag har lätt för att öppna mig för nya människor.
[x] Jag ser på nyheterna.
[ ] Jag dödar inte insekter.
[ ] Jag svär ofta.
[x] Jag sjunger i duschen.
[ ] Jag är en morgonperson.
[ ] Jag betalade för min rington.
[x] Jag är petig med grammatik.
[x] Jag är en sportfanatiker. (När det gäller skidor, snowboard, alpint ja)
[ ] Jag tvinnar mitt hår mellan mina fingrar.
[ ] Jag är bra på att baka.
[ ] Min favoritfärg är vit, ljusröd eller ljusblå.
[ ] Jag skulle ha pyjamas på mig till skolan.
[x] Jag vet hur man skjuter.
[x] Jag är kär i kärleken.
[x] Jag skrattar åt mina egna skämt.
[ ] Jag äter snabbmat varje vecka.
[ ] Jag är bra på matematik.
[x] Jag tror på spöken.
[x] Jag kan inte sova om det finns en spindel i rummet.
[x] Jag är väldigt kittlig.
[x] Jag älskar mörk choklad.
[ ] Jag spelar dataspel och/eller Playstation-spel.
[x] Jag är bra på att minnas ansikten.
[ ] Jag är bra på att minnas namn.
[x] Jag har ingen aning vad jag vill göra med resten av mitt liv.

Har för övrigt ätit min linssoppa nu. Den var väldigt god, men kanske lite väl stark. Jaja, jag har iaf en matlåda imorgon. Good girl.
KYSS

Vilken vecka!

Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga om allt som har hänt, så jag tror att jag väljer att skriva om någonting annat. Måste bara säga att det är konstigt att man tar sig igenom de mest svåra och underliga saker tillslut. Att man på något sätt sorterar ut det man vill minnas, det man behöver veta för att kunna gå vidare. Det måste vara en överlevnadsinstinkt. Jag är stark (även om jag tvivlar ibland) och det gör mig stolt!

Det var länge sedan jag printade ner några ord nu. Har haft fullt upp med jobb, sömn, sorg och planering. I lördags hade jag, S och J en liten spontan träff med varandra. Vi drack lite vin hos J och gick sedan till BJ en sväng. Det var dock inte alltför trevligt, av olika anledningar. Men det blir bättre nästa gång. Ja, det tror jag.

Har jobbat hårt och duktigt hela helgen. Nu är jag hemma och planerar att sätta igång med lins-sopps-tillverkning. Gott och nyttigt. Det får nog bli mitt nyårslöfte; hälsosammare mat!

Och för er som undrar... Jag hade fått en ny kokplatta till jobbet idag! Eller snarare två! Och de var bra dessutom. Så nu är nog mitt äggproblem ett minne blott.
Piff: Ska anta list-utmaningen lite senare! Jag måste bara förbereda mig mentalt först.

Lalehs album Prinsessor. Åh, vilket mirakel.

Borta.

Nu har det hänt. Det är konstigt.. Man förbereder sig, men bli aldrig beredd. När det väl händer så stannar tiden. Allt står stilla. Det känns svårt att andas. Aldrig har jag känt mig så levande som idag, när någon annan gått bort.

Misstag.

Alla begår dem. Jag vet. Men i ett sådant sammanhang, i en sådan situation, så borde det inte få ske. En kvinna ringer från sjukhuset för att berätta att mormor har piggnat till. Hon har suttit upp, ätit och bett om att få ringa till mamma. Alla skiner upp. Vår sorg byter skepnad och blir till glädje. Mamma andas ut. Och vi ler igen.

Ett par timmar senare ringer telefonen igen. Det är samma kvinnas kollega. Hon är något yngre och låter osäker. Hon kläcker ur sig att det skett ett misstag. De har förväxlat mormor med en annan patient. Den unga kvinnan har gråten i halsen. Sanningen kommer som ett slag rakt i magen. Mormor mår inte bättre. Mormor är medvetslös. Och jag mår illa.

I sådana stunder brister det. Allting stannar. Luften tar slut. Och tårarna kommer.

Jag hoppas ändå att pappa är glad. Glad över digitalkameran som han fick av mig och syster. Glad över att han är en riktigt vuxen, klok och förståndig man nu. Glad över att jag och Mia är hemma hos honom. I love you daddy.

Vad är det som händer?

Ja, jag hinner inte skriva mycket. Men såhär ligger det till. Jag är i Sollefteå och firar pappa som fyller 60 år idag. Stort kalas som ni förstår. Samtidigt har min superpigga mormor som klarar allt själv, troligtvis fått en stroke och ligger på sjukhuset, näst intill okontaktbar. Så jag har även tillbringat en del av fars stora dag hos henne. En obehaglig känsla. En oerhört underlig dag.
Förlåt för att jag inte har hört av mig till många. Jag vill, men det är mycket nu. Jag återkommer.

Kaffe. jag behöver kaffe.

Dagens (ägg)dilemma.

Ja herregud, vilken dag. Och den är inte över än. Har jobbat 07:00-18:15. MED halsont och MED host och snor. Har bara malt på, och försökt tränga undan alla tecken på trötthet. Skyndade mig in till stan (i spöregn) för att hinna uträtta några ärenden innan 19. Tog bussen hem och har nyss klivit in genom dörren. Sitter här vid datorn nu, för att jag patetiskt nog bara måste berätta om äggen (kommer dit snart). Är så trött att benen snart viker sig under mig, men har massor kvar att göra innan jag får en sekunds vila. Måste laga mat, ta tag i ett stort berg av disk, städa och göra rent över allt. Sist men inte minst måste jag packa. För imorgon efter jobbet bär det av hem till mor och far i Sollefteå. Pappsen fyller nämligen 60 år och ska såklart firas. SÅ... När får jag sova ikväll?

Men just det... äggen. Jag har verkligen världens mest kreativa och stimulerande arbete. Och måndagar är, trots den omänskligt långa arbetstiden, min absoluta favoritdag. På måndagar skalar jag nämligen ungefär 40 ägg (nej, jag är inte ironisk. Jag gillar att skala ägg). Jag har mina äggrutiner. De ska kokas på en speciell platta, under en viss tid som jag har bestämt, nämligen mellan det att jag gör "ost och skinkfrallor" och "rostbiffsmackor". Det är jag och mina traditioner, och jag stryper den som försöker förändra något.

Idag sprack min lyckliga ägg-bubbla. Plattan var nämligen trasig och jag blev tvungen att koka äggen hos M i fisken. Hon höll nogrann koll på dem åt mig. FÖR bra koll! Hennes ägg blev gula, alldeles lagom hårda och helt enkelt perfekt kokta! Men det var inte Lena-ägg. Mina är grågula och smått överkokta. Och det finns en anledning till det: då blir de också väldigt lätta att skala. Idag blev äggen mest mos, det tog mycket längre tid, och jag fick inte njuta av att se skalen på alla 40 äggen glida av nästan av sig själv. Så där var min dag förstörd. Men äggulan blev förstås väldigt fin. Och resten av dagen har jag gått runt och funderat... Vad är egentligen bäst? Lagom kokta, gula och svårskalade ägg med trasigt yttre? Eller lite överkokta, grågula, lättskalade ägg med vackert yttre? Jag har varit så insnöad på ett och samma spår att jag inte haft en tanke på alternativet. Jag hoppas iaf att jag fått en ny platta till nästa måndag.

Skidnostalgi

Jag kanske mår lite lite liiiite bättre idag. Och ännu lite lite liiiite bättre imorgon. Det kan jag behöva, för jag VÄGRAR vara hemma från jobbet imorgon också. That's it. Så försök inte ens att övertala mig att stanna hemma. Jag tror att jag har förbättrat mina odds ytterligare idag, genom att bara ligga i soffan och se på skidåkning.

Och Oh ja, vad jag blir glad av skidåkning. Vare sig det är jag själv som åker eller Anders Södergren i Italien. Har befunnit mig i extas i flera timmar. Har glömt bort hur underbart det kan vara att se Anja korsa mållinjen. (Ok, hon körde ur idag, men so what? Hon var på G.) Har jobbat så mycket den senaste tiden att jag någonstans på vägen glömt vad jag uppskattar mest. Förr om åren när jag bodde hemma hos mor och far, var det bästa med vintrarna att få kliva upp tidigt lördag- och söndagmorgnar och lägga mig framför tvn med pappa och följa första åket av en storslalom, eller börja dagen med en tremil. Det pirrar i hela kroppen och det gör susen för humöret!

Idag hittade jag tillbaka till något av det jag saknat. Och jag behövde det.

10 saker att önska:

• Mer helgmys med TVskidåkning.
• En ren och nystädad lägenhet (helst fri från katthår).
• Mat som faktiskt smakar något.
• Ett slut på allt snor, slem och hostande.
• En långfika med Piff.
• Arbetskamrater som fått vila i helgen, så att de är på sitt bästa humör imorgon, måndag.
• Snö, snö och mera snö.
• Ett stort kramkalas med B, L och H.
• Att jag INTE har några hål i tänderna när jag snart ska till t-läkaren.
• En välmående Mia-mage.

Nothing at all.

Lördag. THE day. Dagen då allting roligt händer. Kalas, glamour, rödvin, eller åtminstone riktigt middagsmys med Piff, Henri eller någon annan. Men ICKE. Här ligger jag, fortfarande lika sjuk som senast och det är inte alls speciellt glamouröst. Inget vin får jag heller, och bara pasta som lika gärna skulle kunna vara svamp, eftersom jag inte känner någon smak what so ever.

Men jag borde faktiskt inte klaga. P har varit snäll nog att låta mig tillbringa dagen hos honom, för att jag ska få ett break från allt katthår som snart driver mig och mina inflammerade ögon till vansinne. Jag har tagit mig igenom tre filmer på varierande intelligensnivå, varav en faktiskt var en motorcykelfilm, tro det eller ej! Och jag måste dessutom erkänna att den var riktigt kanon. The world's fastest Indian= dagens kap! Jag har druckit mycket te idag också, MED honung den här gången. Och jag har tagit hostmedicin, näsdroppar och alvedon.
Med andra ord, det kan bara bli bättre.

Det alla tjatar om.

Fröken B har ju som de flesta vet, drabbats av återkommande förkylningar och andra mindre glamourösa sjukdomar den senaste tiden. Och eftersom ingen verkar ha något vettigare att diskutera, så har det inletts en het debatt bland familj, vänner och bekanta kring vad det egentligen beror på. Och alla har tydligen samma svar: Det handlar om kött. Sune stoppade tex upp två entrecote-skivor i näsan på mig häromdagen med orden "ÄT!" Och mamma försökte propagera för det fina med kyckling igår kväll. "Det är ju faktiskt inte riktigt kött. Du kan väl prova?". Även Marie drog sitt strå till stacken med "Lena, vet du vad du behöver? En blodig biff!"

Så ok, jag äter inte kött. Jag får förmodligen inte i mig lika mycket proteiner som ni andra och jag går miste om en hel del viktiga aminosyror. Det här kanske leder till att jag inte har lika stor motståndskraft som köttätare. Fine, det köper jag. Delvis. Jag har nämligen aldrig tidigare varit så frisk som de senaste åren, då jag även ätit minst fisk?! Och att jag är så sjuk just nu, tror jag har med en hel del andra saker att göra också. Har ni tex tänkt på att jag jobbar non-stop jämt? Att jag inte hinner sova tillräckligt? Att jag stressar och pressar? Att jag alltid ställer upp?

Allt det här är förstås till största delen mitt eget fel, att jag är för dålig på att säga nej. Men jag tror ändå att det är stressen som är det största problemet.
Ibland kanske det är lättare att lägga skulden på det som är mest greppbart, som köttet, även om sanningen egentligen ligger någon annanstans.

Dagens stora projekt blir att duscha. Sen ska jag lägga mig i soffan med dagens femte kopp te. Tyvärr tog honungen slut vid kopp fyra, så egentligen fyller väl tedrickandet ingen funktion längre. Om jag inte går och köper en ny burk.

Snart kommer mina älsklingar B och H hem från Myckel och Iran. Jag längtar efter er SÅ! Ni har mycket att berätta. Kärlek

Första dagen som bloggare börjar inte alltför bra.

Egentligen skulle jag vilja inleda min bloggperiod med någon kitschig (hur stavar man egentligen till det?) historia eller revolutionerande idé. Jag är ledsen att behöva göra er besvikna, men det kommer faktiskt inte att ske. Åtminstone inte idag.

Och anledningen till det är ganska enkel:
Min näsa är fylld med snor.
Min hals igenkläggad med slem.
Mina ögon är fyllda med vätska och var.
Min kropp är totalt översvallad av hetta.

Det enda som egentligen verkar vara tomt är mitt huvud. Och då menar jag tomt på riktigt. Ingen fantasi. Ingen energi. Ingen kreativitet. Den lilla känsla som verkar krypa fram långt där bakom skallbenet är ångest. Ångest över att jag är hemma och inte på jobbet. Ångest över att jag borde städa upp i den totala katastrof som råder här hemma, men inte orkar. Ångest över pengar, vilket jag egentligen vet är helt onödigt eftersom jag hur som helst inte kommer att tvingas sälja min kropp nästa månad.

Det känns lite lockande att lägga ut en bild på mig själv i dagsläget, så att ni får se vilket tillstånd jag befinner mig i. Men jag tror att jag låter bli trots allt, av hänsyn till min egen stolthet.

Btw, jag har en inbyggd stegräknare i min mobil numera.
Jag har gått hela 15 steg idag.

Äntligen.

Nu har även jag skaffat mig en blogg. På tiden, tycker nog de flesta. Som den norrlänning jag är känner jag en viss skräckblandad förtjusning över detta fenomen. Hur ska jag få allt att fungera? Vad betyder alla ord och symboler? Just nu är jag otroligt förvirrad och hittar varken fram eller tillbaka mellan alla sidor som dyker upp. Ha tålamod. Det ska jag också försöka ha, så att jag inte hinner ge upp innan jag ens har börjat.