Första dagen som bloggare börjar inte alltför bra.

Egentligen skulle jag vilja inleda min bloggperiod med någon kitschig (hur stavar man egentligen till det?) historia eller revolutionerande idé. Jag är ledsen att behöva göra er besvikna, men det kommer faktiskt inte att ske. Åtminstone inte idag.

Och anledningen till det är ganska enkel:
Min näsa är fylld med snor.
Min hals igenkläggad med slem.
Mina ögon är fyllda med vätska och var.
Min kropp är totalt översvallad av hetta.

Det enda som egentligen verkar vara tomt är mitt huvud. Och då menar jag tomt på riktigt. Ingen fantasi. Ingen energi. Ingen kreativitet. Den lilla känsla som verkar krypa fram långt där bakom skallbenet är ångest. Ångest över att jag är hemma och inte på jobbet. Ångest över att jag borde städa upp i den totala katastrof som råder här hemma, men inte orkar. Ångest över pengar, vilket jag egentligen vet är helt onödigt eftersom jag hur som helst inte kommer att tvingas sälja min kropp nästa månad.

Det känns lite lockande att lägga ut en bild på mig själv i dagsläget, så att ni får se vilket tillstånd jag befinner mig i. Men jag tror att jag låter bli trots allt, av hänsyn till min egen stolthet.

Btw, jag har en inbyggd stegräknare i min mobil numera.
Jag har gått hela 15 steg idag.