Boomerangkupp!

Här kommer ett urplock av foton från sys med familjs besök på GG.

Gustaf hjälper till att skumpa Max till sömns.


På shoppingtur.

Dagens kalas blev en trevlig tillställning. Många nära och kära, många presenter och mycket mat. Maxen fick fina kläder av sina kusiner och även jag fick en snygg Marimekkobrödkorg eftersom också min födelsedag närmar sig med stormsteg. Eftersom Max sov 11 timmar i sträck inatt var vi alla utvilade och på gott humör. Ps syster Anna är en pärla. Likaså hennes käraste Sven. Kul att Boomerangskjortan jag köpt till henne passade perfekt. Lyckad dag med andra ord.

Födelsedagsbarnen (nej, det var inte planerat att de skulle köpa liknande Boormerangskjortor till varandra).

Max chillar i farmors antika fåtölj.

Några Maxbilder utöver från dagarna som passerat.

Max i barnstolen för första gången.

Står stadigt med båda fötterna på jorden.

Storfrämmande.

Jomen hej på er. Har varit heloff de senaste dagarna då sys med familj ärat oss med ett långbesök. Lite impulsivt, men ack så trevligt. Vi har shoppat, ätit mysiga middagar, haft fotbollskvällar som sig bör med Staropramen och snacks, busat med småttingarna och varit på joggingrunda. Jag är glad över att vi äntligen haft lite tid tillsammans, på riktigt, utan möhippor, svensexor och bröllop, även om det är roligt det med.

Idag efter att familjen Hansén övergett Gröna gatan, flängde jag och Maxen på stan för att hitta födelsedagspresenter till pappa P. Även Ps syster Anna har nyligen fyllt år, så det blev en finfin grej till henne också. Imorgon åker vi till Mehedeby för stort kalas. Det återstår att se om presenterna går hem eller inte.

Trött som jag är planerar jag att krypa till kojs nu. Bilder får bli ett senare projket, för mer än så här orkar min hjärna inte frambringa för tillfället.

Skogstripp.

Maxen och jag har varit med E ute på vischan och hälsat på Pernilla idag. Skoj! Träffade hunden (eller vad man nu ska kalla det), chiuauan Hugo. Svårt ord det där. CHIUAUA. Någon borde uppfinna en svensk version av det namnet. Söt var han, hur som haver. Väldigt lätt att trampa på också. Dock gick det åt skogen med mitt sunda tänkande. Morotskaka och prinsesstårta är lite väl svårt att motstå. Men va fasen, ny dag imorgon.

P jobbar dubbelt den här veckan, vilket innebär att han lämnar oss 05:30 på morgonen och återkommer 00:30. Eftersom jag och Maxen sover när han kommer och går, så hinner vi aldrig träffa honom vilket är jobbigt. Som tur var är Max en solstråle. Vi har fullt upp och tiden flyger iväg. Men tack och lov att det bara är en kort period vi får klara oss utan pappa P. Trisst är dock att jag inte hinner fixa och trixa med mycket här hemma. Ikväll ligger dammsugning högst upp på listan när M har slocknat.

Utvilad.

Maxen och jag har sovit som stockar inatt. M somnade runt åttatiden igår kväll, vaknade till en gång för lite krubb vid femtiden imorse och sedan somnade vi om och låg kvar i sängen till efter nio. Skönt, så skönt!

Igår hade vi en lugn dag här på GG. Åkte till IKEA och köpte persienner. Vidlyftigare än så blev det inte. Väl hemma igen bakade jag dinkelbröd i sann husmorsanda. Gott blev det!
Idag har pappa P återgått till arbetet. Jag och Max planerar picknick (det blir nog snarare fika inomhus eftersom vädret inte är det bästa) med en drös mammor.

Nehej, nu ligger Max på sängen bakom mig och kräver uppmärksamhet. Bäst vi går och sjunger lite barnkammarvisor.

Midsommarhelgen...

...i bilder.

Torsten kan aldrig släppa Max med blicken.

Lilla Karin.

Maxen är oerhört fascinerad av sina fötter.

Farmor påväg hem från midsommarpromme med Max.

Karin med sina bullkinder.

Pappa P, Max, jag och Karin.

Maxen flyger med pappa P. Skräckblandad förtjusning.

Max med farfar.

Sötsakernas återkomst (efter en dags frånvaro).

P och jag är sockerberonde, vilket måste vara det mest fruktansvärda beroende man kan drabbas av. Får vi inte socker i samma sekund som suget sätter in blir vi galna, båda två (jag dock liiiite mer vansinnig än P förstås). Igår när vi var i Mehedeby lånade vi fam. Kihléns våg och fick oss en chock båda två. Vem var det som sa något om att amma sig smal? Förbannade lögnare! Men det kanske inte gäller om man proppar i sig gorgonzola och dubbelnougat mest varje dag.

I den stunden bestämde vi oss hur som helst för att nu får det vara nog med allt vad sötsaker heter (gorgonzolan inräknad). Men fy fasen vad jobbigt det är. Vi har uthärdat ett mindre krig här hemma hela dagen, jag har städat och till och med rengjort ugnen(!) i ett försök att skingra tankarna. Men någon gav upp. Och vem kan det ha varit? Jo, pappa P! För en stund sedan klämda han surt ur sig: "Nä, nu tänker jag gå och köpa popcorn. Ska du ha nått eller?" Men herrejisses vilken pissig fråga. Jag blir ännu argare och fräser: "Jaha, så du ska ha popcorn minsann! Jaha, jaha, jaha. Vi ska ju inte äta sånt! Har du inte fattat att popcorn räknas till det som är förbjudet eller?" P börjar en lång ramsa om att jo, det är ju midsommar, och vi har ju inte druckit alkohol och blaha blaha blaha. "Ja, men då ska jag ha honungsmelon" tjuter jag. "Med glass! LYXIG GLASS! Så det så!" Så jojomänsan, nu är P påväg till affären. Skit, vad dålig karaktär vi har.

Glad midsommar...

...till alla er bekanta och obekanta! Vi har precis ätit sillunch med Ps familj i Mehede. Max fick en liten kusin i söndags. Ps bror har fått barn! Kul att se det lilla livet, Karin. Men så liten är hon inte. Karin vägde nämligen 4220g när hon tittade ut.

Igår kom P hem från jobbet och berättade att han lärt sig nya saker. "Jasså, vad kan det vara?" undrade jag. "Jo, idag när jag satt på toa på jobbet, läste jag en faktabok och där stod det massor med statistik." "Som vadå?" frågar jag. "Jo, till exempel att man varje dag indirekt kommer i kontakt med 12 penisar. Häftigt va?" "Öhh, nä, äckligt." "Ja, men häftigt också! Och om man simmar i en pool i en timme så kommer man i direkt kontakt med 1 och 1/2 liter urin. Det är ju jättemycket!" "Jo, säger jag. Och äckligt det också." Sedan följer en rad liknande statistik som eskalerar i vidrighet. Det märkliga är hur otroligt intresserad P är av dessa fakta. Jag börjar nästan fundera på om han har någon udda läggning som han dålt för mig. Själv blir jag bara ävertygad om att jag aldrig aldrig ALDRIG någonsin tänker ta i ett handtag eller besöka en offentlig toalett igen.

Surt sa räven.

Fotbollen känns sur. Så förbannat sur. Hela första halvlek satt jag och hoppade upp och ned som en jojjo. Det var på håret, hela tiden. Det hade lika gärna stått 5-0. När andra målet kom i början av första halvlek gav pappa upp och begav sig bort till datorn. Nej, inte är det kört, klämmer jag fram. En kvart senare inser jag att nog fan är det kört alltid. När jag tänker efter var det nog kört redan när Ryssarna skapade sin första målchans. Bittert var ordet.

Har bortsett från detta totala nederlag haft en bra dag. Träffade Sanna och hennes lilla Elsa (som är tre veckor yngre än Max) i förmiddags och gick en långpromme. Riktigt härliga tjejer båda två, som jag hoppas att vi kommer se bra mycket mer av. S och E bor dessutom i Sthlm vilket gör det hela ännu bättre.

Igår var min kusin Sandra med familj på besök här på Bivacken. Hennes Noa är sju veckor. Det kryllar med andra ord av barn både bland släkt och vänner. Kul!

Imorgon beger Maxen och jag oss hemåt mot Uppsala igen. Men först efter att vi hälsat på sys (numera fru Hansén), Jeppe och Gustaf i Sundsvall. Det ska bli SÅ skönt att få kramas med pappa P igen.

Mormor med Max och oldermor med Noa.

Sandra och Linus.

Maxen taxen i ny sommaroutfit.

Noa.

Bara vi tre återstår.

Jag vet att jag alltid så klämkäckt får allt att framstå som UUUNDERBART numera. Maxen är underbar, P är fantastisk, sys är vacker, bröllop är uuuunderbart, vännerna är otroligt fantastiskt ofattbart underbara, livet är en dans på rosor, jag är SÅÅ lycklig... Jada, jada, jada. Jag börjar snart äckla mig själv med denna oändliga käckhet. Visst, det stämmer att allt är så, men vem bryr sig egentligen mer än jag? Och vilka önskar att jag förpestar deras tillvaro genom att försöka överträffa deras lycklighet? Jag behöver inte övertala någon. Vi vet att vi har det bra.

Därmed tänker jag avsluta dagens inlägg med att berätta något mindre bra istället, nämligen att P har dödat Maxens vänner. Han stoppade ner dem i en plastpåse och kastade in dem i soprummet. Våra älskade fiskar, till lika bundsförvanter. De hade drabbats av en elakartad sjukdom i helgen. Medan vi roade oss på bröllop. Fan för oss. Nu ligger det stora akvariet ute på blocket. Max spjälsäng ska nu istället pryda gästrummet. Jag undrar bara hur jag ska förmå mig att berätta för honom att han från och med nu ska tillbringa nätterna på den plats där hans bästa vänner omkom.

Bröllopshelg.

Har tagit en mängd bilder i helgen, men här kommer ett urplock:

Syster, mor och far.

Vi har haft en fantastisk helg! Exakt HUR fantastisk går inte att beskriva i ord. Syster och Jespers bröllop var underbart. De är så vackra, så glada och så fina tillsammans. Jag är lycklig över att de funnit varandra. En kombination som jag övertygad kommer att hålla för alltid. De kompleterar varandra som inga andra.

Helgen har varit fullspäckad. Resor, förberedelser, tryffelrullning, bröllop, middag, lite sömn, ännu fler förberedelser, brunch, presentöppning och så resa igen. Max har varit en riktig guldpojke. Han somnade vid 18:30 på bröllopet och vaknade inte förrän vi ettiden när vi var påväg hem. Sedan sov han resten av natten också. Snäll och glad, utan en tår i ögat under hela dagen.

Nu är jag och Max hemma i Sollefteå. Idag har vi varit med kära mamma i stan och shoppat, fikat, promenerat. Jag förälskade mig i en söt klänning, som mor snällt nog inhandlade åt mig. Ikväll ska vi äta middag ute på altanen, därefter bada med Maxen och sedan se fotboll. Jag och Maxen saknar redan pappa P, men med tanke på vilka härliga dagar vi haft alla tre tillsammans så känns det inte alltför betungande att vi inte får ses på några dagar.

Hos Bella och Liam.

Sitter hos Bella och knappar lite på tangenterna medan hon nattar Liam. Har haft det supermysigt ikväll med lyxig mat, bus med barnen och lite skitsnack. Maxen åt för en stund sedan och har somnat (kors i taket). Det återstår att se om han sover för natten eller om han tänker vakna om 20 minuter för att fortsätta sitt mjölkmaraton. Bella har bakat sin berömda cheesecake som jag sitter och suktar efter. Men nu måste jag sätta igång och baka de där förbannade tryfflarna. Suck.

Två sidor av ett mynt.

1. Maxen diggar fotboll även han.

2. Julia och jag, vi är goda vänner...

3. Helena, Maxen och tiger.

4. Elvira, Rebecka, Douglas, Josefine och Tuva.

5. Josefine och Tuva.

Efter att ha gjort ännu ett misslyckat försök med flaskmatning idag är jag trött och uppgiven. Det går helt enkelt inte och jag är beredd att kasta in handduken nu. Jag vill inte testa 54 olika nappflaskor bara för att nästa flaska MÖJLIGTVIS kan fungera. Det finns miljoner (känns det iaf som) flaskor att välja mellan och jag ger snart upp. Max kommer inte att bli ett vällingbarn, det är jag övertygad om i denna stund.

Förutom att jag känner mig frustrerad över detta, så är jag även stressad till tusen. Är mjölkko 24/7 SAMTIDIGT som sys bröllop närmar sig, vi åker på fredag, och jag ska hinna packa, baka kardemummatryffel till champagnen, städa upp här hemma, övernatta hos Bella, köpa bröllopspresent, byta örhängen (eftersom det jag köpt redan gått sönder), luncha med A-S och Helena, fundera ut vad jag ska ha för skor till min virkade klänning och köpa/hyra kostym med P. Får nog be Bella snällt om lov att få baka tryffeln hos henne och hoppas på att allting annat hinns med på något sätt ändå.

Har trots allt haft en toppendag tillsammans med en hel hög av mina mammavänner, ammat framför fotbollen (ska man amma, är det framför fotbollen man ska göra det) och ätit prima fiskpinnar till middag. Och jag är lycklig. Lyckligare än någonsin. Över att jag har en fantastiskt vacker och snäll pojke tillsammans med den jag älskar mest av allt, att jag har en kärleksfull familj. Över alla nyfunna vänner och vissa av de gamla som jag alltid kan lita på finns där när jag ringer och när jag behöver dem som allra mest.

Jag. Orkar. Inte. Höra. Mer.

Per försöker mata Max med flaska eftersom vi tycker att han bör lära sig det, men det går käpprätt åt helvete. Max skriker som en stucken gris och jag får så ont i både hjärta och själ att jag måste gå in i ett annat rum och stänga dörren om mig. Skit. Skit. SKIT.

Tack Isabelle för Melissa Horn. Hon är fantastisk. Och DU är fantastisk som känner mig så väl.

Inte blir det bättre.

Uppdatering angående förvirringen jag kände häromdagen. Den har fasen inte blivit mindre, utan snarare eskalerat under helgen. Jag är inte van att människor kör med mig. Att de säger åt mig vad jag ska och inte ska göra. Jag är inte bortskämd utan uppfostrad när det gäller väsentliga ting. Men jag är inte van att människor styr och domderar i vardagliga situationer. Att de poängterar när jag råkar spilla eller försöker uppfostra min son genom att läxa upp mig. Som sagt, jag försöker följa med flödet, men jag önskar att det fanns en handbok för hur jag bör bära mig åt för att slippa bli trampad på.

Jag och Max har för övrigt precis kommit hem efter att ha tagit en promme. Marlene hörde av sig imorse och ville ta en fika, så måndagen slutar förmodligen inte lika oplanerat som jag först trodde. Ikväll ska jag göra torsk i ugnen och sedan ska P få mysa med Maxen hela kvällen. Jag tror han längtar efter att få ha honom för sig själv en stund. Under tiden ska jag ligga i soffan och se fotboll. Kan det bli bättre?

Kalas i bilder.

1: Alex.
2: Teresa och Marina.
3: Födelsedagsbarnet herself.

4: Kanonkalasuteväder.

5: Maxen med förste barnvakten och favoriten S.

6: Anna och Kattis.

7: Anna och Max tax.

8: Grillmästare Per.

Hemma igen. Är trött och varm och ska strax krypa till sängs.

Veckan som kommer händer förmodligen följande:

Måndag: Nothing so far. Ska nog ta en tvåtimmars promme med Maxen och hoppas på att det bara är alldeles lagom varmt.

Tisdag: Förmiddagsfika med Malin H. Fotboll på kvällen.

Onsdag: Picknick i stadsparken med morsorna.
Torsdag: BVC. Därefter åka till Bella och Liam i Björklinge och stanna där till fredag.

Fredag: Promenera till Ann-Sofie och hälsa på. När P kommer hem från jobbet åker vi mot norrland och Sollefteå.

Lördag: Syster och Jeppes bröllop i Sundsvall.

Söndag: Brunch hos sys och därefter beger sig P tillbaka till Uppsala. Jag och Maxen åker till Sollefteå igen med mor och far och blir kvar där till torsdagen den 19de.

Kul vecka! Men vi ska nog försöka se till att vila och kramas lite emellanåt också.