Begravning, rymden och självinsikt.
Mycket har hänt sedan senast. Vissa saker mer viktiga än andra. Men so what? Jag prioriterar på mitt sätt.
1) Begravningen var väldigt vacker. De rosa rosorna (mormors favorit) och systers sång gjorde susen och dagen blev nästan allt som vi hade kunnat önskat. Det sorgligaste var kylan. Jag avskyr tanken på att mormor ska ligga ute och frysa. Men hon har ju iaf en filt. Den här veckan har hur som helst tagit musten ur mig, och det jag behöver just nu är SÖMN.
2) Idag har jag tillbringat kvällen hos S med en festlig måltid bestående av pizza och rött vin. Som vanligt har vi mycket att diskutera och skratta åt (oftast vrickade arbetskamrater, men idag gjorde vi en liten avstickare). Vi kom helt osökt in på temat rymden! Och herregud vilket dilemma!! För mig är alla frågor kring rymden och "ingentinget" väldigt viktiga. Jag vill ha svar, vill veta, vill fråga. Ger mig inte. Mitt mission är att ta reda på vad som finns bortom ingentinget! S å andra sidan, bryr sig inte! Och det SKÄR i mitt hjärta. Hur kan man inte vilja veta? Ska man bry sig eller gör man bäst i att låta bli? Det hela slutade med att vi skickade runt sms till halva vår umgängeskrets, för att ta reda på vad som var mest vanligt; att fundera kring rymden eller att inte göra det?! Jag tror att jag är i knapp ledning i nuläget. Thank God.
3) Jag har kommit till viss självinsikt. Jag är den jag är och kommer aldrig att bli någon annan. Jag kommer aldrig någonsin att kunna ta någon annans plats och det är heller inget att sträva efter. Ingen kommer att kunna ta min plats.
Så. Nu känns det lite bättre.
Ska krypa ner i sängen nu. Ser fram emot sovmorgon imorgon.
Kärlek.
1) Begravningen var väldigt vacker. De rosa rosorna (mormors favorit) och systers sång gjorde susen och dagen blev nästan allt som vi hade kunnat önskat. Det sorgligaste var kylan. Jag avskyr tanken på att mormor ska ligga ute och frysa. Men hon har ju iaf en filt. Den här veckan har hur som helst tagit musten ur mig, och det jag behöver just nu är SÖMN.
2) Idag har jag tillbringat kvällen hos S med en festlig måltid bestående av pizza och rött vin. Som vanligt har vi mycket att diskutera och skratta åt (oftast vrickade arbetskamrater, men idag gjorde vi en liten avstickare). Vi kom helt osökt in på temat rymden! Och herregud vilket dilemma!! För mig är alla frågor kring rymden och "ingentinget" väldigt viktiga. Jag vill ha svar, vill veta, vill fråga. Ger mig inte. Mitt mission är att ta reda på vad som finns bortom ingentinget! S å andra sidan, bryr sig inte! Och det SKÄR i mitt hjärta. Hur kan man inte vilja veta? Ska man bry sig eller gör man bäst i att låta bli? Det hela slutade med att vi skickade runt sms till halva vår umgängeskrets, för att ta reda på vad som var mest vanligt; att fundera kring rymden eller att inte göra det?! Jag tror att jag är i knapp ledning i nuläget. Thank God.
3) Jag har kommit till viss självinsikt. Jag är den jag är och kommer aldrig att bli någon annan. Jag kommer aldrig någonsin att kunna ta någon annans plats och det är heller inget att sträva efter. Ingen kommer att kunna ta min plats.
Så. Nu känns det lite bättre.
Ska krypa ner i sängen nu. Ser fram emot sovmorgon imorgon.
Kärlek.
Etiketter: e
upplagd av Lena
00:06
4 kommentarer:
Herregud Gullungen min! På något sätt har du ju lyckats med ditt mission,för sen du gick har jag faktiskt ägnat en och annan minut åt att fundera på det härmed rymden osv. Kanske kan bli en eller annan till diskussion på temat...vi får väl se. Det var hur som helst en superkväll. Finns för få som du.
du vet ju att du ska vara den du är alltid älskar dej mor
Lena du verkade helt förstörd ju. Inte för att jag riktigt hajade på vilken nivå diskussionen låg...
Sandra: Det var en otroooligt djup diskussion, som egentligen inte resulterade i någonting. HAHA.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida