Nattens bravader.

Max lider av separationsångest. De senaste två nätterna har han inte velat släppa mig. Han blir livrädd och skakar så fort vi lägger ned honom i hans egen säng. Men när han får ligga mellan mig och pappa P, borrar han in huvudet i min armhåla, somnar på två röda och sover sedan hela natten utan så mycket som en tåvink. Jag är medveten om att 7-9 månader är en kritisk fas för de små liven och att de ofta är livrädda att mamma och pappa ska försvinna. Därför är jag inte förvånad över hur han reagerar just nu. Det som däremot är ett mirakel är att jag sover så fantastiskt gott med honom tätt intill mig.

Idag har vi varit i Mehedeby hela dagen. Maxen har busat lite med kusin Carin och vi övriga har utkämpat en bitsk sudokukamp. Imorgon börjar föräldragruppen på BVC och därefter ska jag och Maxen åka till Tuns med Helena och Julia. Jag ser fram emot det!