Min underbara.

P är verkligen världens bästa. Igår när jag kom tillbaka till Uppsala efter nästan en vecka i norrland, hämtade han mig som planerat vid centralstationen. När jag klev innanför dörren till lägenheten möttes jag av ett kliniskt rent hem. Han hade dammsugit och skurat hela lägenheten, dammtorkat alla hyllor och skåp, skrubbat köket och toaletten (tom tandborstmuggen glänste som en diamant), röjt och plockat ned en mängd saker till förrådet, bäddat, tvättat kläder (och mattor!), oljat in matsalsbordet och rengjort akvariet. Dessutom hade han tänt värmeljus här och där och inhandlat sushi, godis och massor med frukt. Att han egentligen är värdelös på att tvätta, och hade kört en av mina 30gradertunikor i 60 grader spelar mindre roll. Vi åt sushin, småpratade, tittade på första säsongen av "I en annan del av Köping" och slocknade med ens båda två, så fort vi lagt våra huvuden på kuddarna.

Jag är så tacksam över att P är min. Och bara min. Han är alltigenom underbar. Ingen har ett hjärta, så gott som hans.