Jag är med hund.

Jaha, så var det måndag igen. Inte för att det för tillfället spelar någon roll för mitt vardagliga liv, eftersom jag praktiskt taget befinner mig i en enda jättelåååånghelg numera.

I fredags tog jag och Sophia en fika (eller jag tog TVÅ fikor, en till mig och en till Umpen) på Wayne´s och fick även sällskap av Marlene en stund vilket var trevligt eftersom jag inte träffat henne på länge. Vid åtta på kvällen dök Ps syster Anna upp från Skåne. Pizza, film och snack i soffan stod på menyn. I lördags steg jag upp i ottan medan syskonen Kihlén valde att stanna i sängen till kl 11:30! (Hur kan man sova så länge?! undrar mitt nya mamma-jag som börjar ta över min identitet allt mer). Nedan: nyvaken Kihlénare

Under lördagskvällen kom Bella, Fredde och Liam hit på middag. P stod för kockandet, och jag för röjningen av det oerhörda diskberget efteråt. Vi är ett bra team, P och jag. Men vi åt inte bara mat, vi åt glasstårta också, jagade varandra runt runt i lägenheten, dansade till Moraträsk, tittade på fiskarna i akvariet och kramades lite.

Igår ägnade jag en stor del av dagen åt min favoritsysselsättning, nämligen att titta på skidåkning. Vid fyra på eftermiddagen kom Sophia över på chokladpuddingsfika.
En mycket lyckad helg med andra ord.

Sophia tror att hon kan jämföra sin mage med min. HA!

Idag är Torsten här och hälsar på. Att ha hund är nog så nära att ha ett barn som man kan komma. Speciellt när hunden ännu inte är vuxen utan liten, söt och barnslig. Jag blir väckt 6 på morgonen. Torsten måste kissa. Sedan sover Torsten en stund. Torsten får mat. Torsten vill sitta i knäet och kramas. Torsten surar, gnäller och är uttråkad. Torsten vill gå på promenad. Torsten biter i kopplet, bara för att han vet att han inte får. Torsten börjar gråta när han inte får äta av min frukost. Torsten leker "Följa John". Torsten sover igen.

Ja, och så har det börjat om igen.