Magsjukeskräcken skakar nyårsnatten.

Att sitta hemma på nyårsafton känns både skönt och lite ensamt. Maxen är ju fortfarande krasslig, så vi gör bäst i att hålla oss på GG ikväll. Men det går ingen nöd på oss. Pappa P har bjudit på god mat, jag har hyrt två videofilmer till kvällens maraton och genom väggarna får vi vår del av nyårsfestandet i form av grannarnas ohyggliga musikspelande. Ljudnivån är inte att leka med. Jag och pappa P kommunicerar med varandra genom att mellan rummen hojta: "Har Max bajsat?" "Ja!" "Vad har det för konsistens? Är det magsjukebajs?" "Nja. Jag tror snarare det är fruktpurébajs!" Ja, som en riktig helylle småbarnsfamilj med andra ord, mitt i ett partyvimlande Uppsala.

Videokillen tröstade mig med att han hyrt ut ca 90 filmer idag. Vi kan åtminstone känna oss ensamma tillsammans med alla övriga ensamma.