Me, myself and Max.

Ja, nu är det officiellt inte längre Me, myself and Umpen utan Me, myself and Max. Självklart kommer han alltid att vara lite av en Ump, speciellt för min far som nog aldrig kommer att lära sig att säga något annat. Inte heller Jonas och Sophia kommer att till hundra procent övergå till Max. Men det gör inget. Umpen kan bli hans oskrivna mellannamn. Det var den han skapades till. Den ska ha även till stor del förbli. Punkt.

Hemma hos familjen Bodén/Kihlén skiner solen för fullt. Max har precis somnat i vaggan tuttandes på sin rosa napp. Ångrar att jag inte lade honom i vagnen, så hade vi kunnat gå på en långpromme. Kanske ska jag ge mig på ett försök att flytta över honom. We'll see. För övrigt ser han ut som en regnbåge idag och skiner ikapp med solen.

Igår var Linda här och hälsade på. Det var mysigt. Fick en rejäl dos Lutisskvaller, vilket jag kan behöva mitt i min bebiskoma. Max var på sitt mysigaste humör och somnade gott i Lindas famn.

Ikväll ska jag, P och Max åka till Jonas och Sophia för att äta middag. MYS!

(Nedan: jag och Gustaf som var på besök i hegen)