Jag är äcklig. Jätteäcklig.

Samma kväll som Maxen föddes började jag använda öronproppar. Det var nödvändigt för att jag skulle kunna sova trots M's bök och stök. När han nyligen flyttade in i sitt eget rum övergick jag till att enbart använda öronpropp i ena örat. Varje kväll pluggar jag av ren reflex igen örat, lägger det andra örat mot kudden och slocknar.

Natten till idag vaknar jag med ett ryck. Jag tittar på klockan och upptäcker att den är 02:14. Jag reflekterar över att jag helt plötsligt har öronproppar i båda öronen. Stoppade jag in dem båda igår kväll? Jag måste ha varit väldigt trött, tänker jag innan jag somnar om.

Kl 08:36 vaknar jag igen. Denna gång av ett hiskligt oljud. Eftersom jag inte hör speciellt bra knuffar jag pappa P i sidan och frågar vad det är som låter. Han halvskriker till svar: Max är vaken nu! Jag plockar ut den ena öronproppen. Därefter ger jag mig på den oväntade extraproppen! Jävlar! utropar jag när jag till min stora fasa inser att det inte är en öronpropp som befinner sig där inne i min hörselgång. Förvånad plockar jag ut en klibbig snus.

Någon gång under natten har jag med andra ord, i sömnen, pulat in en snus i örat. Pappa P tittar storögt på mig och vi brister båda ut i skratt. När jag en minut senare tittar mig i spegeln ser jag att jag har snus över halva ansiktet. Så förbannat sexigt.